{"id":1480,"date":"2014-05-30T23:25:52","date_gmt":"2014-05-30T23:25:52","guid":{"rendered":"http:\/\/tempsobert.pfdorado.com\/wp\/?p=1480"},"modified":"2014-05-30T23:26:17","modified_gmt":"2014-05-30T23:26:17","slug":"20-4","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tempsobert.pfdorado.com\/wp\/blog\/2014\/05\/30\/20-4\/","title":{"rendered":"20"},"content":{"rendered":"<p>S\u00e5 l\u00e5ngt \u00f6gat kunde se fanns det bara sand. Dynor av sand, sand och mer sand. Vinden fl\u00e4ktade l\u00e4tt och sanden virvlade f\u00f6rsiktigt upp i luften. Solen stod h\u00f6gt p\u00e5 den ljusbl\u00e5 himlen. Hans mun var torr och n\u00e4r han svalde var det som att sv\u00e4lja sand. Trots detta ville han inte r\u00f6ra p\u00e5 sig, han ville ligga kvar h\u00e4r f\u00f6r evigt. Marken omfamnade honom likt en varm, mjuk vagga.<\/p>\n<p>Pl\u00f6tsligt skakade marken, likt en jordb\u00e4vning. Han hoppade i sanddynorna men landade mjukt tillbaks. Det slutade skaka, bara f\u00f6r att b\u00f6rja \u00e5terigen. L\u00e5t mig vara t\u00e4nkte han, l\u00e5t mig vara.<\/p>\n<p>Ett dovt muller h\u00f6rdes som tycktes komma n\u00e4rmare. Han vred huvudet mot horisonten och s\u00e5g m\u00f6rka moln komma n\u00e4rmare och n\u00e4rmare. Marken fortsatte skaka och mullret blev allt h\u00f6gre och h\u00f6gre. Marken k\u00e4ndes inte l\u00e4ngre s\u00e5 inbjudande, han ville d\u00e4rifr\u00e5n innan m\u00f6rkret tog honom. Han f\u00f6rs\u00f6kte r\u00f6ra p\u00e5 sig men hans kropp lydde honom inte. Marken skakade \u00e5terigen. R\u00e4dda mig, t\u00e4nkte han och k\u00e4nde hur hans hj\u00e4rta bultade h\u00e5rt i hans br\u00f6st. Han f\u00f6rs\u00f6kte andas f\u00f6rsiktigt men allt han fick in i hans mun var sand. Han hostade om och om igen innan f\u00f6rs\u00f6kte andas men det spelade ingen roll vad han gjorde.<\/p>\n<p>Pl\u00f6tsligt var det som om marken under honom \u00f6ppnade sig och han f\u00f6ll ner i m\u00f6rkret.<\/p>\n<p>&#8211; &#8216;Hall\u00e5, vakna nu!&#8217; h\u00f6rde han pl\u00f6tsligt en r\u00f6st l\u00e5ngt bort s\u00e4ga i m\u00f6rkret. N\u00e5got sn\u00e4rtade till \u00f6ver hans kind och han \u00f6ppnade sina \u00f6gon. Han m\u00f6ttes av tv\u00e5 djupt bl\u00e5a \u00f6gon, ett blont lockigt h\u00e5rsvall och en himmel som stod i l\u00e5gor.<\/p>\n<p>&#8211; &#8216;\u00c4ntligen. Tack och lov, jag trodde n\u00e4stan inte att du skulle vakna&#8217; sa r\u00f6sten igen och han ins\u00e5g att det var en kvinna som var b\u00f6jd \u00f6ver honom. Han vred huvudet \u00e5t sidan f\u00f6r att se himlen. Han ins\u00e5g snabbt att det inte var himlen, det var ett hus som stod i l\u00e5gor. Det knastrade om virket och takpannorna sm\u00e4llde. Det var d\u00e5 han ins\u00e5g att han hade \u00f6verlevt, att han hade blivit r\u00e4ddad \u00e5terigen av en \u00e4ngel. Han log innan han sl\u00f6t \u00f6gonen och ramlade tillbaks in i m\u00f6rkret.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>S\u00e5 l\u00e5ngt \u00f6gat kunde se fanns det bara sand. Dynor av sand, sand och mer sand. Vinden fl\u00e4ktade l\u00e4tt och sanden virvlade f\u00f6rsiktigt upp i luften. Solen stod h\u00f6gt p\u00e5 den ljusbl\u00e5 himlen. Hans mun var torr och n\u00e4r han svalde var det som att sv\u00e4lja sand. Trots detta ville han inte r\u00f6ra p\u00e5 sig, han ville ligga kvar h\u00e4r f\u00f6r evigt. Marken omfamnade honom likt en varm, mjuk vagga. Pl\u00f6tsligt skakade marken, likt en jordb\u00e4vning. Han hoppade i sanddynorna men landade mjukt tillbaks. Det slutade skaka, bara f\u00f6r att b\u00f6rja \u00e5terigen. L\u00e5t mig vara t\u00e4nkte han, l\u00e5t mig vara. Ett dovt muller h\u00f6rdes som tycktes komma n\u00e4rmare. Han vred huvudet mot horisonten och s\u00e5g m\u00f6rka moln komma n\u00e4rmare och n\u00e4rmare. Marken fortsatte skaka och mullret blev allt h\u00f6gre och h\u00f6gre. Marken k\u00e4ndes inte l\u00e4ngre s\u00e5 inbjudande, han ville d\u00e4rifr\u00e5n innan m\u00f6rkret tog honom. Han f\u00f6rs\u00f6kte r\u00f6ra p\u00e5 sig men hans kropp lydde honom inte. Marken skakade \u00e5terigen. R\u00e4dda mig, t\u00e4nkte han och k\u00e4nde hur hans hj\u00e4rta bultade h\u00e5rt i hans br\u00f6st. Han f\u00f6rs\u00f6kte andas f\u00f6rsiktigt men allt han fick in i hans mun var sand. Han hostade om och om igen innan f\u00f6rs\u00f6kte andas men det spelade ingen roll vad han gjorde. Pl\u00f6tsligt var det som om marken under honom \u00f6ppnade sig och han f\u00f6ll ner i m\u00f6rkret. &#8211; &#8216;Hall\u00e5, vakna nu!&#8217; h\u00f6rde han pl\u00f6tsligt en r\u00f6st l\u00e5ngt bort s\u00e4ga i m\u00f6rkret. N\u00e5got sn\u00e4rtade till \u00f6ver hans kind och han \u00f6ppnade sina \u00f6gon. Han m\u00f6ttes av tv\u00e5 djupt bl\u00e5a \u00f6gon, ett blont lockigt h\u00e5rsvall och en himmel som stod i l\u00e5gor. &#8211; &#8216;\u00c4ntligen. Tack och lov, jag trodde n\u00e4stan inte att du skulle vakna&#8217; sa r\u00f6sten igen och han ins\u00e5g att det var en kvinna som var b\u00f6jd \u00f6ver honom. Han vred huvudet \u00e5t sidan f\u00f6r att se himlen. \u2026 <a class=\"continue-reading-link\" href=\"https:\/\/tempsobert.pfdorado.com\/wp\/blog\/2014\/05\/30\/20-4\/\"> Continue reading<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-1480","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-svenska"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tempsobert.pfdorado.com\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1480","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tempsobert.pfdorado.com\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tempsobert.pfdorado.com\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tempsobert.pfdorado.com\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tempsobert.pfdorado.com\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1480"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/tempsobert.pfdorado.com\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1480\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1484,"href":"https:\/\/tempsobert.pfdorado.com\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1480\/revisions\/1484"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tempsobert.pfdorado.com\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1480"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tempsobert.pfdorado.com\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1480"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tempsobert.pfdorado.com\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1480"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}